Annika vår verksamhetschef som haft hästar och utbildning i genuint fokus i hela yrkeslivet
Vi fortsätter vår presentationsserie av vår personal.
Annikas intresse för hästar vaknade när hennes kompis drog med henne som 8 åring till stallet för att prova ridning på ridskolan i Mellerud. Där fastnade hon för hästarna.
Efter det har hästarna i Annikas liv avlöst varandra. Hennes första egna häst var ett halvblod vid namn Furillo som var 5 år och otroligt snäll. Han var precis som en ung häst kan vara, lite glad o busig. Vid uteritter så tog han hand om henne om hon skulle tappa balansen efter något bocksprång.
– Jag ropade hans namn så slutade han att busa, berättar Annika. Furillo tävlade jag upp till 110 cm i hoppning och LA dressyr.
Under gymnasiet studerade Annika ekonomi, men efter studenten provade hon på att praktisera i ett hoppstall i Göteborg hos Britt Hagström. Då var siktet inställt på att ta hästskötarexamen, vilket hon gjorde 1996. Efter det blev nästa uppdrag hästskötare och dressyrelev hos OS ryttaren Inga-May Bylund och Jan Schönemann i Kungsbacka. Under 1,5 år arbetade och tränade Annika för Inga-May ca 4 dagar i veckan på både egen och på Inga-Mays hästar.
Efter det tog Annika siktet mot Brewster i New York för att jobba som dressyrelev hos Sasha Newman-Dubois. Där red hon 5-8 hästar om dagen samt höll lektioner. En av erfarenheterna varade i 4 månader, då de tillbringade tiden i Wellington i Florida - en stor tävlingsplats med plats för 5 000 hästar. Där red vi de 15 hästarna som vi hade med från NY, samt red dressyrryttaren Susan Duttas unghästar. Annika minns hur hon vid milleniumskiftet 2000 var på en veterinärstation i NY där jag fick beskåda en kolikoperation.
Sedan blev det en period hemma i Sverige och sen fick hon ett nytt erbjudande om hästjobb i Wilton, Kalifornien som var svårt att tacka nej till. Så återigen åkte hon över Atlanten till ett stall där de red mest dressyr men också lite fälttävlan. Efter 3 månader hände attentatet 9/11 i NY och Annika berättar att det kändes olustigt att vara kvar i USA.
Så nästa steg blev ridlärarutbildningen på Biologiska yrkeshögskola i Skara-BYS som är en gedigen utbildning med mängder av pedagogik, undervisningsmetodik, ridning och teoretisk hästkunskap.
2004 fick Annika anställning på Vänersborgs ryttarförening. Då genomförde hon sitt yrkesprov för ridlärare, (SLR 2) Svensk ridlärare Level 2. Det är flera omfattande yrkesprov som innehåller ridning med hoppning upp till 110 m, dressyr LA/medelsvår klass, terrängritt, mängder av praktiska och teoretiska prov inom allt som har med hästskötsel, utbildning av hästar, kunskap om företagande, administration, arbetsledning och ledarskap, lagstiftning m.m.
Samtidigt skaffade Annika sig sin 2-åriga häst som hette Rä-Bell, ett halvblod som hon utbildade och sedan hopptränade med. Efter ett tag lånade hon sin kompis sto som hon betäckte och fick ett föl som döptes till Rozz. Även denna häst utbildade Annika och tävlade honom upp till MSV dressyr.
Under några år att Annika haft fokus på att stötta sina döttrar som också haft ponnyer. Men så blev det en ny unghäst för något år sedan som heter Waldroh och kallas för Wera. Detta halvblodsto har nu hunnit bli 3 år.
2015 tillträdde Annika tjänsten som verksamhetschef och vidareutbildade sig och tog en yrkeshögskoleexamen till ”Verksamhetsledare inom hästrelaterade näringar”.
- Jag trivs gott på mitt jobb och vi är ett härligt team som arbetar ihop! säger Annika med eftertryck. Mina kollegor gillar jag skarpt, både de med två och fyra ben. Annika ser att vi likt många andra ridskolor har stora utmaningar framför oss för att få ekonomin att gå ihop. Annika menar att vi måste fundera och prova olika lösningar. Det är också en utmaning att hitta lämpliga hästar till verksamheten. Hon menar att när man hittat tänkbara nya hästar är de otroligt dyra även om man planerar att lägga mycket tid på grundutbildningen själv.
En härlig del av jobbet är att träffa sina elever. Hon berättar att hon haft glädjen att följa några elever sedan sin första dag på jobbet för snart 20 år sedan.
- Vi hoppas på 20 härliga år till!
Finns det något som är särskilt värdefullt att lägga sin energi på:
- Jag är ganska nördig i hur ryttaren sitter och tycker att det är så intressant med sitsen.
Annika berättar också att det värmer ett ridlärarhjärta att eleven tar sig tid med sin häst innan lektionen och pysslar med hästen och ger den en ordentlig rykt.
Hon tycker också att man som ryttare hellre ska fundera kring sig själv, snarare än att man tycker hästen är dum och gör fel. Det finns inga dumma hästar, men ibland kan man träffa hästar som är mindre lämpade för uppgiften den är satt att utföra.